Ett hundliv

Kom hem från jobbet idag och min man berättade att han varit hos veterinären med hunden. Hunden har problem med ögonen, och någon de mött på morgonens promenad hade sagt att det nog rörde sig om cancer. Hur nu man kan se cancer på långt håll. Det är väl hundar som kan sniffa sig till sjukdom, inte människor?

Min man hade kört i ilfart till vår snälle veterinär som hade tagit sig en titt. Först hade han tröstat och sagt att det är så en hunds liv är: kort. Även med cellgifter så blir livet inte så hemskt mycket längre. Lika bra att. Bäst att förbereda sig.

Sedan tittade han lite noggrannare, för han visste ju att han inte kunde sniffa sig till sjukdom. Tittade på ögat och den konstiga inbuktningen bakom ögat. Nejdå, hunden har inte cancer. Han är blind på ena ögat, men dödssjuk är han inte.

Så får vi lyxen att leva med en hund lite längre. Och hunden får lyxen av ett liv, ett riktigt hundliv.


Blogginlägg nr 2 i Blogg100-utmaningen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *